宿霧語

宿霧語(,或Sebwano、Cebuano),又名米沙鄢語(,或Binisaya),是一種在菲律宾中部的米沙鄢群島和南部棉兰老岛北部流行的語言,屬於南島語系馬來-玻里尼西亞語族。根據《民族語》取得的1995年統計數字,宿霧語有語言人口超過2千萬人[4]

宿霧語
Sinugboanon
母语国家和地区 菲律賓
区域米沙鄢群島中部和棉兰老岛的北部
族群宿霧人
母语使用人数
母語:2千萬
第二語言:1.1千萬(估算) (2007)[1]
菲律賓使用人數第二多的語言(繼他加祿語之後)[2]
語系
南島語系
方言
  • 標準宿霧語(宿霧省方言)
  • 城市宿霧語(宿霧都市方言)
  • Negrense Cebuano (Negros Oriental dialect)
  • Boholano Cebuano
  • Leyteño Cebuano (Kana)
  • Mindanao Cebuano
  • Davaoeño Cebuano
文字拉丁字母 (菲律賓正寫);
Historically written in Baybayin
官方地位
管理机构Komisyon sa Wikang Filipino
(Commission on the Filipino Language)
語言代碼
ISO 639-2ceb
ISO 639-3ceb
Glottologcebu1242[3]
菲律宾說宿霧語的區域

音系

元音

以下是宿霧語的音系。左側的字母是國際音標,右側以括號標註的是宿霧語字母 (阿巴卡達字母)[5][6][7]

標準宿霧語元音表
i i u u
ɛ e o o
a a

有時候,也可以將a發成/ʌ/ei發成/ɪ/ou發成/ɔ//ʊ/[5]

輔音

雙脣音 齒音 硬顎音 軟顎音 聲門音
鼻音 m m  n ŋ ng
塞音 p pb b  t d k kg g ʔ (see text)
擦音  s h h
塞擦音 t͡ʃ ch/ty/tsd͡ʒ j/dy
近音
(邊音)
j y w w
 l
閃音 ɾ̪ r

在特定方言中,/l/ l 在元音之間可以和/w/ w互換。詳見下列情況:[5]

  • 如果lau/o之間,l通常(但不一定)會丟失。例如lalum(深的)→ lawumlawm
  • 如果lu/oa之間 ,l丟失。例如bulan(月亮)→ buwan or bwan
  • 如果l在兩個相似的元音間,l會完全消失,而使元音長度加長。例如dala(帶來)→ da (/d̪aː/);而tulod(推)→tud (/t̪uːd̪/).[5]。除非l閉元音之間或在倒數第二音節的音節首,否則l會和一個元音一同丟失,而不會造成元音延長。例如:kalatkat(爬)→katkat,且應當發音成/ˈkatkat/,而非/ˈkaːtkat/

保和省的部分區域,字尾的l也可以被替換為w(例如:tambal,"藥品",變成tambaw)。在宿务省某些罕見的案例中,在ae/i之間的l還可以用y替換(例如tingali, "也許", 變成tingayi)。

它经常被认为是菲利宾虽说的语言的五个语根之一。

短語

宿霧語的部分短語列出如下:

  • 他們是誰? - Kinsa sila?
  • 你好? - Kumusta ka(sing.)?, Kumusta kamo(pl.)?, Unsa may imong(sing.) kahimtang?, Unsa may inyong(pl.) kahimtang?
  • 早安 - Maayong buntag
  • 午安 - Maayong hapon
  • 晚安 - Maayong gabii
  • 再見 - Ayoayo ("Farewell", formal), Adios (rare), Babay (informal, corruption of "Goodbye"), Amping ("Take care"), Hangtud sa sunod ("Until next time")
  • 謝謝 - Salamat nimo(sing.), salamat ninyo(pl.)
  • 你來自哪裡啊? - Taga diin ka(sing.)?, taga diin mo(pl.)?
  • ...用宿霧語怎麼說呢? - Unsaun pagsulti sa ... sa Sinugbuanon/Binisaya?
  • 我怎麼去 ...? - Unsaon naku pag-adto sa...?
  • 你了解嗎? - Nakasabut ka(sing.)?, Nakasabut mo(pl.)?
  • 天氣怎樣? - Kumusta ang panahon?
  • 這是什麼? - Unsa na?
  • 幾點了? - Unsa nang orasa?/Unsang orasa na?
  • 慢著/停下來 - Hunonga na
  • 不要 - Ayaw
  • 是的 - Oo
  • 不是 - Dili ("no", used for future tense), Wala ("nothing, the absence of", used for past and progressive tenses)[8]
  • 好的/OK - Sige, Patek
  • 很好 - Ngilngig, Kuyaw
  • 老天! (Interjection) - "Oy!", Hala!, Sus! (shortened form of Hesus!, roughly equivalent to English interjections "Sheesh", "Christ!", and "Jesus!"),[9][10]

參考資料

  1. Mikael Parkvall, "Världens 100 största språk 2007" (The World's 100 Largest Languages in 2007), in Nationalencyklopedin
  2. Philippine Census, 2000. Table 11. Household Population by Ethnicity, Sex and Region: 2000
  3. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin; Bank, Sebastian (编). . . Jena: Max Planck Institute for the Science of Human History. 2016.
  4. . [2008-02-18]. (原始内容存档于2012-09-04).
  5. . Binisaya.com. 10 February 2011 [16 September 2016]. (原始内容存档于2017-10-15).
  6. (PDF). Dila. [16 September 2016]. (原始内容存档 (PDF)于2017-10-11).
  7. Irene Thompson. . About World Languages. 11 July 2013 [16 September 2016]. (原始内容存档于2017-10-23).
  8. . Learn Cebuano: Cebuano-Visayan Language Lessons. [June 18, 2011]. (原始内容存档于2016-12-20).
  9. . Tagalog Lang. [June 18, 2011].
  10. . Tagalog Dictionary. [June 18, 2011]. (原始内容存档于2015-01-08).

參見

外部連結

维基百科提供如下语言版本:宿霧語维基百科
This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.